Jag har just vinkat av mamma som satt kurs tillbaka till Sundsvall. Vi har haft några trevliga dagar tillsammans. Gårdagen tillbringdes större delen av tiden i bilen och i Huddinge, och idag har vi gått en regninig promenad runt elljusspåret innan hon åkte hem. 

 

Efter att ha analyserat tävlingen igår och fått lite distans till den så inser jag att den största missen gjordes av mig. Det brukar nästan alltid vara så, oavsett vad som händer på planen så är det oftast förarnas fel. Antingen är har vi inte tränat våra hundar tillräckligt bra, vi blir nervös och beter oss annorlunda, vi hjälper inte hunden på de sätten vi brukar göra eller som i mitt fall igår; jag missade att värma Diva ordentligt. För hur mycket jag än har vidrit och vänt på de som hände igår så är det mitt fel. Hade jag bara gett henne den tiden hon behöver för att komma ner med båda fötterna på jorden så hade det inte varit några problem, men jag gjorde inte det. Vi kanske inte hade klarat ett godkänt lopp i alla fall men jag är helt säker på att det hade gått mycket bättre. Och jag kunde nog ha sagt att vi gjort vårt bästa utifrån det vi kan!

 

Den kommande veckan ska fokus ligga på längre streckor och skyltar på högersida utan belöning och förhoppningsvis så blir resultatet nästa helg betydligt bättre än gårdagens. Bit ihop och kom igen! Med revanch ;)