Idag har det varit en riktig slapp fredag. En fylla på batterierna fredag. Jag tog sovmorgon, gick med hundarna en sväng (i linne!), åt frukost ute på altanen med en bok i handen och bara nöjt. Inte ens grannens sprikpistol störde ;) Fortsatte med att rensa ogräs i rabatten. Nu är det bara blommorna som saknas där. Lunch ute på altanen i sällskap av boken. Helt underbart skönt att inte behöva stressa i sig maten för att allt ska hinnas med utan i lugn och ro bara kunna sitta och njuta av att vara ledig. På eftermiddag har vi gått en långpromand vid vattnet och njutit och även den promenaden i klädd linne. Hundarna ligger nu och tuggar på var sitt ben medan jag har passat på att laga en tacopaj, baka en limpa och nu muffins. Lite lydnadsträning ska vi nog också hinna med innan boken ska fortsätta läsas. Det härliga med såna här dagar är att känna kreativiteten återkomma, pysslat lite runt i huset och klurat på lösningar på saker som jag inte är nöjd med. Riktigt mysigt faktiskt!

 

I morgon har jag ett kort jobbpass på Djurkompaniet innan jag är ledig till den 11 juli. Inte riktigt planerat att det skulle bli så lång ledighet nu men vad gör det? Här ska njutas, tränas hund, umgås med vänner och slappa. 

 

Det känns inte fullt lika bäcksvart längre som det gjorde efter turen ner till Västerås förra veckan. Blodprovet kom tillbaka negativt (ANA- och RFtest) men det kan fortfarande vara en autoimmun sjukdom som spökar även om veterinären sa att hon inte tyckte att jag skulle oroa mig. Jag har under veckan försökt förbereda mig för ett positivt svar, besked om att hon inte skulle kunna bli frisk utan att det inte fanns någon utväg... Att hennes tränings- och tävlingskarriär skulle vara slut. Har ständigt varit nära till tårar men var tvungen att försöka förbereda mig för vad som kanske skulla kunna ske. Själklart är inget säkert och framtiden är oviss men jag känner ändå en stimma hopp. Ett driv att fortsätta framåt, att verkligen göra vad jag kan för att hon ska kunna fungera hyfsat normalt. Älskade lilla pärla! I morgon ska jag testa och se om viktmanschetterna gör att hon får mindre ont i tassarna som det gjorde förra gången hon hade ont i dem.

 

Att också få höra av Stefan att jag gjort ett bra jobb med Diva som fortfarande är en aktiv tränings- och tävlingshund gjorde mig så glad. Många timmar, mycket slit och många tårar ligger bakom den form hon har idag. På förra veckans simpass var Diva uppe i samma längd på simpassen som innan den tredje operationen, dvs. 3 x 5 minuter med 250g vikter på vardera sida (totalt 500g) och 1.5 min vila mellan. Och utan hälta efteråt. Trots ODC, FPC, KBP och C-höfter är hon 7 år, tränas förfullt, ingen stelhet, ingen hälta och hon äter inga smärtstillande mediciner. Den hunden har verkligen visat att rehab och lite tanke (läsa: massor med tankar) bakom vardagen ger resultat. Jag är så himla glad och tacksam över det. Och jag vet att när den dagen kommer när det inte finns någon återvändo så kan jag säga att jag gjort allt jag kunnat för att hon skulle få ett långt och aktivt liv utifrån de förutsättningar hon har. Det går att komma långt och det försöker jag ta med mig till Joy oavsett vad det visar sig vara för fel på henne. 

 

Några rader om Divas lydnadspass igår också. Hon gjorde ett riktigt fint pass, bra fokus, tänkte hela tiden och inte bara gjorde de som föll henne in. En hel del störning men som hon fixade mycket bra. Det känns verkligen som att vi är på rätt spår hon och jag. Och det bästa av allt, ny motivation att fortsätta träningen i eliten med henne. De där första prisen ska vi kamma hem så småningom. 

 

Jag hade tänkt skriva några rader om SM:et i helgen men det får räcka med att det var en fantastisk helg med många duktiga ekipage. Istället så kommer jag skriva om Joy's besök på Redog igår. Vi åkte hemifrån tidigt i går morse och tog en sväng förbi Sofie först. Kunde heller inte låta bli att åka förbi huset jag bodde i när jag själv bodde nere i Väserås. Det känns faktiskt konstigt nog som hemma där nere fortfarande. 

 

Väl nere på Redog får vi börja med att träffa Stefan som går igenom symptom och gör ett böj prov. Han konstaterar snabbt att det inte är ryggen som krånglar även om hon har spända muskler även i ryggen plus utsidan bakbenen och insidan bakbenen. Hon går med lite krummad rygg och ojämnt bak. Böjprovet visar att hon har ont i tårna då hon på böjprovet på tårna på höger bakben hoppar på tre ben. En stimma hopp fick jag där eftersom det kanske betydde att det var de där tårna som hon hade problem med då hon var yngre, dvs. rimadyl och viktmanschetter så skulle det vara bra sedan. Vi fick vänta en stund på att ortopeden Stig skulle titta på henne. Han genomförde också böjprov på alla leder i hela bakbenen. Lika så där visade hon smärta i högerbakben. Vi blev sedan skickade på röntgen för att röntga båda baktassarna på henne. Röntgen visade förändringar på mellan tårna, som små taggar som sticker ut på båda sidor vid den övre leden i fyra tår totalt. Hon har också väldigt överrörliga tår bak vilket hon har haft ända sedan hon var liten och har lätt att böja ut dem alldeles för mycket. Så efter en diskussion mellan Stefan och Stig så var de båda eniga om att hon med största sannolikhet lider av en autoimmun sjukdom (reumatism) och ett blodprov togs. Det blev som ett slag i magen, något jag inte hade kunnat tänka mig innan. Jag får svar på provet till veckan och skulle det inte visa att det är det så kommer de kolla för fästinsjukdomar men de tvivlade starkt på det eftersom hon har förändringar i tårna. Vi fick ordinerat fortsatta koppelpromenader fram till vi får ett svar. 

 

Det finns inte så mycket information kring autoimmuna sjukdomar kopplat till reumatism så än så länge vet jag inte så mycket. Troligtvis betyder det i alla fall att hon kommer få gå på kortison resten av livet för att minska smärtan i fötterna och någon form av rehabilitering för att bygga och bibehålla musklerna. Försöker just nu bara leva i nuet, inte tänka på framtiden eller vilka konsekvenser det möjligt kan få. Jag ska i alla fall göra så mycket jag kan oavsett vad den slutliga diagnosen blir för att hon ska må så bra som möjligt. 

 

 

 

Det gäller att vara lite kreativ med en hund som inte får använda kroppen allt för mycket men som vill och behöver få ut sin energi på annat vis. De senaste dagarna har vi fokuserat på sorteringen i vittringen, jag sitter vid pinnarna och ställer henne precis bredvid dem så hon enbart får leta men utan spring och ingång. Än så länge är jag väldigt nöjd med resultatet. Hon tar för det mesta rätt pinne vid första kontakt om det inte är så att den ligger först så hon inte har nosat på något annan pinne. Hon känns relativt säker på sin sak och plockar numera 99% av gångerna upp rätt pinne. Fjärren har också tränats flitigt och där har jag lagt till externbelöning bakom i form av godis och det verkar ha gett riktigt bra resutat so far. Zätat har vi också börjat pyssla lite med och jag måste säga att jag är väldigt nöjd med hur hon har utvecklats de senaste dagarna. Från att inte kunna sorta dem alls och alla skiften blev sitt till att  hon gör alla rätt för det mesta. Raka halter har vi också tränat, vilket har varit en sån sak som vi behövt nöta väldigt länge men inte kommit oss för att verkligen göra det. Ibland är det bra med ordinerad vila så det blir lite spark i rumpan på mig att verkligen träna det. 

 

Diva har fått fortsatt på det spår jag har börjat på. Jag har kört mycket sortering, alltid kört tävlingsmässiga moment men utmanat henne att verkligen tänka och inte göra det som trillar ner i huvudet på henne. Vi har fortsatt med förberedelseorden, slutorden och lagt in störning. Konskick och vittring låg idag bredvid varandra och jag varierade mellan fritt följ, konskick, vittring, fjärr och zätat. Jag lät vittringen ligga ute hela tiden och blandade mellan de olika momenten. Det gick riktigt bra faktiskt, en gång valde hon fel när jag skickade till vittringen och sprang till kon istället men kom på sig själv och gick vidare till vittringen. Så roligt tat se henne tänka och fokusera på vad jag verkligen säger och inte bara göra det som hon kom på just då. 

 

Blir glad ända in i själen när träningen går framåt med båda hundarna. Så mycket jag lärt mig om hundträning de senaste åren och det är verkligen en fröjd att träna med både Diva och Joy. De är så olika och ger så många olika erfarenheter och lite gråa hår. 

 

 Imorgon börjar mitt sommarschema på ett av jobben, det känns väldigt skönt att få börja jobba efter ett tungt skolår och slippa alla uppsatser på engelska, alla krångliga vetenskapliga artiklar som ska läsas och att behöva läsa väldigt många sidor på alldeles för kort tid. Dags att fylla frysen med matlådor inför sommarens jobbpass. Hoppas ni alla får en trevlig lördagskväll och söndag. 

 

 

Igår hade Joy tid hos veterinären för att kolla upp vad som spökar i kroppen på henne. Vi fick svar på urinproverna och de såg bra ut. De var lite orolig att urinvägsinfektionen hade spridit sig och blivit kronisk eller att hon hade stenar. Men inget kroniskt, inga kristaller och inga stenar hittade de. Så skönt! De kollade buken med ultaljud och hittade inte heller något, urinblåsan var fin, livmodern lika så. De såg att livmodern hade svällt lite så löpet är nära. Ytterligare en trevlig nyhet. Efter att ha klämpt på henne så misstänkte de att hon hade L7S1 men tack och lov så såg röntgenplåtarna bra ut. Inga förslitningar, ingen artros och inga förändringar på något vis på skelettet. 

 

Dock kvarstår frågan; vad är fel? Hon rör sig lite stelt bak, hon haltade i förra veckan, är ojämnt musklad på bakbenen, hon har ont i rygg och ljumskar men är inte allmänpåverkad. Vi fick en tid hos deras ortopedspecialist om 3 1/2 vecka men jag tyckte det var lite länge att vänta då jag vet att hon har ont. Vi fick ett jättebra bemötande hos veterinären och de erbjöd sig att skicka remiss till det ställe jag ville åka till här näst. Så istället för att ta tiden här uppe bokade jag en tid hos Redog i Västerås. Så dit ska vi om ca 1 1/2 vecka och träffa fysioterpeut, veterinär och en ortoped. Håller tummarna för att de hittar något simpelt att åtgärda. Om de inte hittar något så har jag lite andra idéer som jag ska gå vidare med. Nu väntar koppelpromenader och anitinflammatoriskt en tag framöver. 

 

Ska passa på att göra denna vila till något bra och träna en himla massa sortering i vittringen, platsliggning, platssittning och stå-ligg skiftet i fjärren. Perfekt pysselträning som gör att hon får träna huvudet men att det inte sliter så mycket på kroppen. Någon som har fler tips på detaljer i lydnaden som inte belastar ryggen så mycket mottages tacksamt :)

 

 

Hur härligt är det inte med långhelger? Helt underbart! Jag har hunnit med en del hundträning och såna där vill göra saker.  I torsdag var vi ner till Bergafjärden och tränade sök med vårt härliga gäng. Joy gick fint även om det var mycket roligare att vara kvar hos figg än att komma tillbaka till mig på stigen ;)  Hon blev snabbt trött men det var ganska varmt så jag tänkte inte mer på det. Stretchade henne som vanligt efter passet och tyckte hon kändes fin. Åkte till mamma och pappa för att hämta upp Diva som varit där under dagen och när jag släppte ut Joy var hon jättestel och stapplig på benen. Hon såg till och med halt ut :( Under fredagens ruskväder passade jag på att städa, massera hundar och laga matlådor. Joy såg fortfarnade riktigt dålig ut även om jag tyckte att hon inte var fullt lika stel som på torsdagskvällen. Det kändes verkligen som ett slag i magen, tyckte att hon hade blivit mycket bättre efter veckor med massage men icke.

 

Igår hjälpte mamma och pappa mig att köpa och frakta hem möbler till min inglasade altan och ny tv. Lite rallyträning med Diva hann vi också med. 

 

Idag började dagen tidigt då vi skulle upp till Härnösand för att tävla rally. Vi fick startnr 6 i mästarklass A och startnr 5 i mästarklass B. Idag var hon sådär perfekt som jag vet att hon kan vara. Dessvärre blev det en tung rumpa som förstörde i 360° och det resulterade i -10 poäng. Andra klassen var hon lite ofokuserad men gjorde det riktigt bra även där men jag strulade till det och ett i slag i hindret blev det också. Vi slutade hur som  helst 1:a i mästarklass A med 85 poäng och 2:a med 80 poäng i mästarklass B. Inga superpoäng men med tanke på hur fantastisk hon kändes så är jag mer än nöjd med tävlingen. 

 

Angående Joy nu då, det blir en strykning av nästa veckas lydnadstävling, i morgon ska ett urinprov lämnas in och troligtvis ett samtal ner till Redog för att boka en hältutredning på henne. Hoppas verkligen att vi kan få ordning på det här nu och att vi får veta vad det är som är fel. Under tiden får Diva vara stand-in på WT-kursen. Vilket kan bli väldigt spännande ;)