På dagens promaned så hittade jag en parkering med riktigt bra underlag, lite snö hade fryst fast på isen och det gick att gå utan att slå ihjäl sig. Jag passade på att träna lite lydnad med båda hundarna, måste passa på när tillfälle ges. Diva gick så otroligt bra idag, gjorde en inkallning med ställande och läggande eftersom ställandet har varit ett problem på slutet men idag satt det. I fria följet så gick hon riktigt fint också, hon överarbetade inte alls som hon gjorde igår. Avslutade med en fjärr och oj vad bra den var. Längtar till den dagen då Joys fjärr ser ut sådär. Ryser bara av tanken på dagens fjärr. Sån tid jag lagt ner på den fjärren och jag är så tacksam att jag inte gav upp utan kämpade på. Diva har verkligen mognat och med mer rutin i elit momenten så tror jag det kommer bli så bra. Efter 6 års vad som känts som evighets tränande så förstår hon rutan, vittringen sitter, tugget på vittring och apporter är nästan borta och tassandet på apporterna lika så. 

 

Joy då, hon gick också som en klocka idag. Började med ett fritt följ (ouppvärmd) för att se om jag fick fram positionsmissarna hon har haft men icke, hon gick nästan helt perfekt. Inkallningen var det lite dålig fart i så mina ihoprullade vantar fick agera leksak och då blev det mycket bättre. Fjärren avslutade vi med och där har stadgan verkligen kommit till sin rätt. Förut så for hon upp och ner och gjorde alla skiften bara jag hade sagt ett kommando men nu bibehåller hon rätt position med bra fokus. Bäst av allt var nog hennes svar på tävlingsbelöningarna, sån otrolig lättnad att jag äntligen hittat något som hon svarar på. 

 

De två senaste träningarna har verkligen gett mersmak och all den tiden jag lagt ner på vissa moment börjar visa sig. Hundträning, de gör mig glad ända in i själen. 

 

Precis som bloggen så har vi legat i dvala ett tag. Marken ute har och ser fortfarande ut som en skridskobana på sina ställen. Lite smått panik har jag haft eftersom jag hellre hade velat haft bättre förutsättningar för vår tävling nästa helg. Men det är det inte möjligt så är det inte. Jag är ändå väldigt glad över de stora framstegen vi fått. Joy har kommit igen till fullo och är sitt gamla jag igen, eller kanske till och med en uppgraderad version av sig själv. Hon fixar nu 3:ans vittring tävlingsmässigt och det är bara tugget som vi måste jobba lite mer på. Tävlingsbelöningar har jag funderat och jobbat en hel del på och jag tror jag fått något som fungerar nu men det ska bli spännande att se om hon köper dem på tävlingen.

Testade elitens vittring för första gången igår med Diva och den gör hon så mycket bättre än 3:ans, hon behöver anstränga sig mycket mer och det passar henne mycket bättre. Har fått ett kvitto på att hur jag jobbat med tugget på henne fungerar utmärkt då hon vid första vittringen igår kom in med pinnen utan ett enda tugg. *dansar en liten dans*

Fick hjälp av Linnea på dagens träning i Klass Arena för att klura ut hur jag ska få till Divas ruta, hon lägger sig nämligen vid konen och skäller om hon inte får godis vid den innan skicket till rutan och detta tips känns riktigt bra så jag hoppas att det löser sig. Har inget hopp om något första pris nästa helg för Divas del men eftersom jag inte har några direkta ambitioner med Diva (förutom championatet) så har jag inte så mycket att förlora och så länge hon visar glädje, vill jobba och håller ihop så är jag väldigt nöjd.

 

Nu ska jag ta och krypa ner i soffan med en kopp te och se på tv. I morgon ska jag inhandla en sen julklapp och tidig födelsedagspresent till mig själv, det är jag minsann värd ;)

Nu när jag sitter och tittar tillbaka på det gångna året så inser jag vad mycket om har hänt. Ett riktigt framgångsrikt år har vi haft även om det har varit upp och nedgångar på vägen. 

 

Vi började detta fantastiska år med en miljösökskurs vilket såhär i efterhand var bland det bästa vi kunde ha gjort. Så otroligt roligt som vi hade och vad Joy växte som hund av den kursen. Efter det har vi fortsatt träna vanligt skogssök vilket Joy älskar. 

MH:t nere i Skåne med alla kullsyskonen missade vi tyvärr eftersom hon bestämde dig för att börja löpa då men tog igen det vid ett senare tillfälle. 1:a på skotten blev det och super nöjd i övrigt. 

 

Tävlingsresultaten:
Vi tog de två återstående godkända resultaten i nybörjar klassen i rally (100p & 98p)
3 godkända resultat i fortsättningklassen (94p, 87p & 98p) 

2 godkända resultat i avancerad klass (77p & 83p)

 

1 första pris i klass 1 (165.5p med en 0:a på läggandet)
2 första pris i klass 2 (178.5p & 185.5p) 

Klubbmästare i lydnadsklass 2. 

 

 

En fin fin avslutning på detta år blev det när Joy och jag kom med på talanglägret i Vårgårda , vilken fantastisk möjlighet. 

 

Vilket år vi har haft! Hon är en helt fantastisk hund och jag ser verkligen fram emot nästa år och alla nya möjligheter. 

 

Jag och hundarna har just kommit in efter en långpromenad och så fort jag satt mig i soffan hör jag hur blåsten tar tag i huset. Antar att stormen Ivar är påväg, över 30 meter per sekund kunde det blåsa ikväll/natt. Den tänkta träningen är inställd och hundarna och jag kommer spendera kvällen i soffan framför en film med tända ljus och te. Telefonen får sitta på laddning i fall strömen försvinner ikväll. 

Detta år är snart slut och jag har så smått börjat planera inför nästa år. En sammanfattning av detta år kommer jag lägga upp i helgen. Jag har med siktet inställt på nästa års tävlingssäsong satt igång fysträningen med Joy. Hon går numera med viktmanschetter på promenaderna och jag tycker hon har fått ett längre steg i traven när hon inte har dem. På söndag ska hon äntra simbassängen för första gången också. 

 

 

 

Själv älskar jag citat och kunde inte låta bli att delta i tävlingen som Hanna på Kennel Blågul har just nu. Om ni också vill vara med i utlottningen klicka här . 

Fick mycket bra tips igår när jag frågade hur man får till bra stegförflyttningar på en hund som hoppar sm en groda. Det känns otroligt irriterande när fria följet i övrigt ser bra ut. 

Jag testade idag att gå skänkelvikningar åt sidan men snett framåt under gång utan halt först. Belönade sedan henne stående. Fortsatte och minskade stegvis förflyttningarna framåt men fortsatt med belöningsplaceringen långt fram. Fick efter några gånger tillbaka hennes parallella stegförflyttninga. Mycket tackvare rätt belöningsplacering denna gång. 

Tänk efter vart ni placerar er belöning, varför ni gör det och varför i den riktningen. Vilket beteende ni faktiskt belönar och vilka kriterier ni har för utförandet. Jag kan se såhär i efterhand att jag har belönat halterna/avsluten på tok för mycket och måste belöna hennes transport istället under ett tag. 

 

Här är en kort film på hur det såg ut först när hon hoppade och sedan när jag ändrat belöningsplaceringen lite. Det är bara ett fåtal repetitioner mellan de två delarna och de är långt ifrån perfekta men jag tror att det kommer bli ännu bättre med mer träning. Hon skuttar lite på slutet åt vänster men kriteriet för denna träning var att hon skulle förflytta sig stående och det uppnådde hon. Nästa steg blir fokus på att hon ska ha alla fyra tassar i marken. 

 

 

 

 

 

Snön har lagt sig som ett täcke över Sundsvall och gradantalet kryper neråt. I helgen har Joy och jag varit upp till Ö-vik för en träff med instruktörsutbildningen. Så mycket snö hade det inte landat där men däremot blåste det 14 meter per sekund när jag åkte över Höga Kustenbron på lördagmorgon och det var -12 grader i går morse. Isch! Kallt kan jag säga att det var. Nakenretrievern Joy frös som en tok i helgen trots täcke, jag som hade hoppats att vi skulle kunna testa på draget i vinter men med tanke på hur frusen om tassarna hon är så vette katten om det går. Ett försök ska jag dock ge det. En givande helg med många "aha", "just ja" och "hmm" har det varit. När jag kom upp till Ö-vik insåg jag att jag glömt mina block om projekthundarna hemma, skit! Vi skulle ju prata om dem. Aja, tänkte jag, får väl prata om det jag kommer ihåg eftersom jag trodde vi hade den riktiga examinationen vid nästa tillfälle. Pratade på om dem (läste igenom blocken hemma och såg att  jag hade pratat om det mesta som jag skrivit i dem) och blev efteråt medveten om att det va den riktiga examinationen. Ops! Det gick som tur var bra och alla vi som redovisade blev godkända. Kanske tur att jag fick reda på det efteråt, då slapp jag bli så nervös ;) Nu har vi bara två helger kvar innan utbildningen är klar och vi kan hålla kurs i tävlingslydnad/brukslydnad. Känns väldigt spännande, roligt och jag ser fram emot att få presentera detta sätt att träna för fler och jag tror att de som tycker att "lydnad är tråkigt och stelt" kan ändra sin uppfattning och självklart ser jag fram emot att få möta alla entusiastiska kursdeltagare framöver. 

 

Fick svart på vitt i helgen att för många repetitioner sänker Joy nått enormt. Jag måste verkligen bli bättre på att inte repitera saker flera gånger utan att jag talar om för henne hur nöjd jag är med det hon gör och läsa min hund. Att det kan vara så svårt fast att jag gått igenom det såååå många gånger :P Hon blir otroligt osäker när jag inte tala om att jag är nöjd med det hon gör utan bara gör det en gång till. Skärpning hos mig! Fjärren börjar ta sig och jag tror vi kommit framåt en hel del. Jag tror min strukturerade träning kring kedjning har gett resultat och jag upplever inte att hon blir lika osäker längre och inte lika frågande utan jag taggar henne istället på nästa moment nästan direkt vilket gör att hon får ett tänk framåt och belöningen blir nästa moment. Jag tycker det har hänt en hel del där faktiskt. Tidigare har jag känt att jag suttit fast lite i träningen, det blir mycket detaljer och sällan helhet men efter talanglägret och instruktörsutbildningen har jag blivit mycket bättre på att strukturera min träning och framförallt våga testa saker utanför min trygghetszon. Testade att baklängeskedja elitrutan med Diva och det fungerade alldeles utmärkt och jag tror det är en väg att gå. Jag har även lagt in mycket mer kedjning i hennes träning och hon tar det mycket bättre än jag upplevt att hon har gjort tidigare. Kan vi bara hålla i det så känns inte längre det där championatet som en omöjlighet. Det hänger på matten!

 

Så här års brukar motivationen tryta på grund av kyla, snö och mörker men jag har nog aldrig varit såhär motiverad och inspirerad att träna tidigare. Mina nuvarande 23 kvm är små men det går att få till en hel del träning när det inte är möjligt att vara ute. 

 

Det har dykt upp en möjlighet som jag inte riktigt tror att jag kan missa, än så länge är ingenting säkert så det får vara hemligt ett tag till men spännande känns det. 

 

 

Lyckas man få till ett träningspass på 23 kvm, fördelat på ett kök, en toa och ett rum är ingenting omöjligt. Utmanade Diva i fjärren och gick bakom en vägg och kommenderade skiftena. Inte ett ljud från hennes sida! Annars brukar hon muttra i skiftena stå-sitt och stå-ligg. Sedan gjorde vi några omgångar med de där supegoda små pinnarna. Dagens fokus var att inte tugga på dem, tugget som är Diva favorit del i hela momentet. Vi fick till det riktigt fint till slut och inget tugg alls. 

 

Joy fick börja sitt pass med "ta-i" övningarna med kamptrasan för att få igång henne lite och hon börjar bli riktigt snabb. Har fått modifiera övningen lite då Maria föreslog att man skulle dra bort trasan om hunden inte tog den tillräckligt snabbt men Joy har jag fått bygga istället, drog jag bort den så tog det ännu längre tid nästa gång och hon blev ännu mer osäker. Jag har peppat henne och berömt henne så mycket när hon väl tagit trasan och det har verkligen gett resultat. Så härligt att se! 
Joy fick också göra fjärren med fokus på skiftena stå-sitt och stå-ligg. Jag tycker att det går framåt en hel del. Hon fällde sig ner utan att röra tassarna på stå-ligg och även stå-sitt såg väldigt fint ut. Har kommit fram till att jag inte ska ha något handtecken på skiftet från stå till sitt för då hoppar hon framåt. 

Även hon fick träna att enbart hämta en vittringspinne utan att tugga. Det gick från att hon mer eller mindre ha slaktat pinnen till att hålla den helt still på några få gånger. Heja heja!

 

I morgon väntar fin besök av mamma och Tessie som ska göra oss sällskap på vår långpromenad. Tessie-tanten blir nog glad över att få se lite nya ställen och för att inte tala om lycka att hon ska få åka bil ;)