Igår intog jag och sökträningsgänget Klass Arena för lydnadsträning. Så mycket tränat för Joy blev det inte eftersom hon äter medicin och inte får bli andfådd men lite platsliggning med kanon störning i form av pipleksaker och andra hundarna som tränade apportering med mera fick jag till. Hon skötte sig ypperligt! Testade vi lite vittring eftersom det var ett tag sedan vi gjorde den. Testade första gången med massor med pinnar och hon tog rätt direkt, med Andres ord ringandes i öronen från förra helgen "efter tre lyckade försök avancerar jag" så tänkte jag fasiken nu är det dags att gå ner till rätt antal pinnar. Plockade bort alla överflödiga men hade kvar dem i en ring och hon satt den med, la dem på rad och det fungerade också fint. Ett mycket lyckat träningpass med pärlan tycker jag och energin den är definitivt tillbaka :D

 

Diva fick stå för den huvudsakliga träningen igår och det hade hon inga problem med. Nu kommer jag ihåg varför det är så besvärligt att träna Diva, hon måste ha någon form av utvecklingsstörning (och det säger jag bara inte för att det låter roligt) för hon har verkligen så svårt att lägga ihop 1 och 1. Rutiner och mönster ska vara desamma för att hon ska förstå. Då kan ni tänka er hur svårt det är att bryta ett sånt mönster! Igår tänkte jag länka kon + ruta för första gången. Konen var utställd ca 2 m från en vägg och rutan var lagd parallellt med den väggen in i ett hörn. Jag skickar först Diva på konen och belönar massor där, sedan skickar jag henne mot rutan (där hon har varit med och lagt ut en tasstarget samt sprungit in en gång) men det kopplar inte. Hon springer runt i cirklar vid konen och gnäller. Det blev fel i huvudet. Det är svårt, rutan har hon sprunit till från en annan vinkel tidigare. Måste nog vara ännu tydligare med henne just i de momenten eftersom hon tycker att de är så svårt. 

 

Dagens skratt bjöd Diva också på då hon slängde sig ned och spelade död när jag la ner henne på platsliggningen, TVÅ gånger till och med. Haha! I övrigt så gjorde en ett grymt snyggt zäta och där kan hon verkligen sortera ut alla skiften utan problem. 

 

Denna dag ska tillbringas med skolarbete, städning och en promenad med hundarna innan jag får trevligt kvällsbesök av fina vänner. 

 

Ibland är det nödvändigt att brya ihop för att sedan komma igen. Man brukar kunna se saker som man tidigare missat då. Det har jag gjort och nu ser jag saker ännu tydligare än innan.

 

Det kändes inte som att Joy alls tyckte lydnaden var rolig i söndags och jag började tvival på att det är någonting för oss. Jag tog med mig Diva på klubben i tisdags och körde igenom några elitmoment och testade en massa av tipsen vi fick i helgen och de fungerade kanon. Hon gick så fruktansvärt bra. Det kändes helt underbart att få bryta av de dåliga känslorna med Joy och enbart fokusera på Diva även om hon också gör att jag sliter mitt hår stundvis men glädjen är det inget fel på hos henne. Ser verkligen fram emot helgen träning i arenan för att fila lite på länkning blanda annat. Sedan hoppas jag det kommer mer snö snart så det blir bättre underlag ute, nu är det stenhårt vilket gör att det inte blir mycket träning av.

 

I går var jag till veterinären med Joy eftersom hon var så kissnödig i helgen och jag var rädd att det skulle vara livmoderinflammation eller urinvägsinfektion som spökade. Som jag misstänkte så var det urinvägsinfektion och nu har hon fått medicin och förhoppningsvis så blir hon pigg inom några dagar. Känns skönt att ha fått en förklaring till varför hon var så låg och orkeslös i helgen. Nu får hon vila en vecka från träningen och sedan kommer vi igen. Tusen tack till alla hundvänner där ute som peppat, kommit med stöttande ord och tips på idéer. Ni är guld värd! <3 Tack vare er har jag kommit fram till hur jag ska lägga upp träningen framöver, vad vi ska fokusera på och hur jag ska bygga upp hennes självförtroende (och lite av mitt självförtroende). 

 

 

Efter nämar 9 timmar i bil är vi nu hemma igen, resan gick toppen både ner och hem men visst är jag lite öm i kroppen. Helgen har verkligen varit super och innehållit allt från hundträning i en fin hall till massor med skratt och nya vänner. Joy har skött sig så bra i hallen trots mycket störning och vi har verkligen kommit långt motför när vi började träna lydnadsmomenten för 1 år sedan. Jag har fått en del tips på fjärren bland annat som vi ska jobba på och sedan får jag nog pränta in i huvudet att jag MÅSTE planera in mer länkning i träningarna. Men jag drar mig för att göra det, det är lättare att bli fast i detaljträsket än att släppa lite på kontrollen och låta hunden jobba i uthållighet. Fasiken måste verkligen bli bättre på det där. Jag måste även jobba hårt på hur jag ska få upp henne mellan momenten, vilka tävlingsbelöningar jag ska använda mig av och hur jag ska få henne att inte se så snuvad ut på belöningen. Just nu ser hon ut som ett stort frågetecken när vi fortsätter till nästa moment. Vi genomförde en träningstävling i går morse med ff, inkallning med ställande och hopp-apport och trots att jag inte kört något helt ff i klass 3, bara en hel inkallning med ställande och några enstaka hopp-apport så skötte hon sig så bra. Sedan gjorde jag några missar, mest för att jag har filmat träningar för lite men Joy gick så fint och jag är så nöjd med henne eftersom hon inte alls är färdig för den länkningen egengligen. Jag fick även med mig en hel del tips till Diva och hennes träning, det kliar lagomt i fingrarna att få sätta igång med henne. Mitt gula lyckopiller har jag saknat som bara den i helgen och jag längtar så efter att få hämta hem henne i morgon kväll. Ikväll tar vi en tidig kväll och förhoppningsvis är vi utvilade i morgon. 

 

Blodpuddingen är på torkning i ugnen och doften (läs: odören) har spridit sig i hela lägenheten och antagligen trapphuset också. Inte ens hälften av sakerna är packade än *suck* då skolarbete har dominerat dagen och kommer antagligen att göra det resten av dagen också med en paus för att åka till mamma och pappa för att lämna Diva som ska vara där över helgen medan Joy och jag roar oss. Hundarna tror att vi är påväg att flytta igen så Diva har placerat sig vid dörren för att hon inte ska riskera att bli lämnad här. I morgon blir det tidig morgon eftersom vi måste åka redan strax efter 6 för att vara på plats i tid i Vårgårda och vi åker hem igen på måndag morgon efter en natt i Göteborg och besök hos en fin vän. 

 

 Fick de sista svaren på blodproverna jag tog för ett par veckor sedan idag och nu är äntligen alla värden bra, kroppen har fysiskt hämtat igen sig från misshandeln. Känns helt underbart att den klarat sig ur det utan några permanenta skador (vad jag vet). 

 

Hoppas ni alla får en underbar helg! <3

Efter att ha tillbringat förmiddagen i skolan och eftermiddagen ute på promenad och lite träning med hundarna så sitter jag nu ihop kurad i soffan och dricker hallonte. I morse började vi en ny kurs i skolan, risk och riskkommunikation vilket känns som ett riktigt spännande ämne. Vi gick igenom hur vi människor värderar risker, risker som händer med hög frekvens men som riskerar i mindre skador förbi ser vi medan risker som sker med lägre frekvens men större skador är vi räddare för. Till exempel, risken att vara med i en bilolycka är större än att vara med om en flyolycka medan skadorna är mer varrierade i bilolyck medan det är väldigt få överlevande i en flygolycka. Ganska intressant att fundera över tycker jag. 

 

Promenaden med hunderna är som alltid ett trevigt avbrott i vardagen. Idag stannade vi och tittade på änder som fick för sig att slå sig ner 2 meter från våra fötter. Ni kan ju tänker er hur hundarna såg ut ;) Ögonen höll på att ploppa ur huvudet och nackarna blev 3 meter längre än vanligt. haha! Joy passade också på att kontrollera varje vattenpöl hon kunde hitta för att se om hon kunde stampa sönder isen på dem, blåsa bubblor i vattnet och äta upp isen. Tråkigt blir det inte att ha dem som promenadsällskap. 

 

Blev en kort träningsstund med båda två också, grannarna måste tro att jag är himla konstig då jag tränar hundarna att gå runt lycktstoplar på kommando. En intressant sak som jag har uppmärksammat är hur olika de är när de kommer till inlärning, att de har fallenhet för olika saker trots att de är samma ras. Jag trodde Joy skulle ha mycket lättare än Diva för att lära sig att gå runt saker eftersom jag har lärt Diva att springa till saker och inte runda dem och Joy är mycket mer "oförstörd" men så var det inte. Första träningspasset med Diva idag runt en lycktstolpe och hon satt det på en gång, utan problem. Jag ska bara se till att döpa det så hon förstår på kommando vad hon ska göra. Joy däremot har jättesvårt för det. Började med att försöka få henne att gå runt en väska, hon trodde att det var en nostarget och blev liksom fast där ute vid väskan. Jag testade runt lycktstople för första gången med henne idag och det verka fungera bättre men hon testade ett par gånger att använda även den som nostarget. Jag trodde att jag skulle tycka att en hund var roligare att träna än den andra men det kan jag inte säga att jag gör. De är så olika till sättet och framförallt Diva ställer stora krav på mig som förare vilket är så roligt. Det ger mig en utmaning medan det med Joy är klurig på ett helt annat sätt och gör att jag kan tänka mer på helheten och ha mer taktik och långsiktigt. Joy har tappat lite av sättande undergång under denna vecka då jag inte har tränat det så mycket, Diva däremot sätter zätat förvånansvärt bra. Fyfasiken vad roligt det känns att få träna för ELITEN. Får nog bli ett träningpass med Diva på klubben innan träffen med projekthundarna i morgon. Planen är att sätta ihop elitrutan och köra lite dirrigeringar med apporterna. Vilken möjlighet att få träna två hundar, en i klass 3 och en i elit, jag känner att jag utvecklas vid varje träningspass av det. Så roligt!

 

Nu ska jag ta och packa ner träningskläderna och bege mig ner till dansstudion för ett pass med street/hip hop. 

 

Det hann inte ens gå 24 timmar innan det kliade i fingrarna så mycket att jag var tvungen att testa några elit moment. Zätat stod på schemat eftersom jag vet att Diva har lätt för just det men att vi inte har tränat det på ett tag. Bestämde mig för sitt-ligg-stå, sittet gick bra, läggandet och ställandet blev dock sitt båda två. Lägger ner Diva och funderar ett tag. Tänker tillbaka hur jag tränade in det och gör om det men säger då lick och stanna istället för ligg och stå. Vips så sitter det. Blandar skiftena hej vilt och hon sätter rätt VARJE gång. Det där med ordförståelse kan hon minsann om jag bara har rätt tonläge. 

 

Tränade lite vittring med Joy och hon börjar kännas riktigt säker. Hon har tagit rätt pinne i princip varje gång de senaste gångerna. Några träningspass till så ska jag ta och minska ner pinnarna till rätt antal och se om hon fortfarande klarar det. Har tränar sättande under gång i flera veckor utan att det verkar ha gått in hos Joy. Så fort jag inte längre hjälper henne så ställer hon sig. Vad gör jag för fel?! Jo, jag testade idag att byta tonläge även hos henne. Jag sa sitt ganska ljust och vips! Testade om det fungerade några gånger och det fungerade utmäkt. Vilken skillnad det kan bli på bara tonläge. Det går bra nu!

Eftermiddagen ska ägnas åt att lägga upp en träningsplan åt Joy för de här sista två veckorna innan talanglägret. Som jag längtar, det ska bli helt fantastiskt roligt att få åka ner.